Svenska

Hur och när bluesen kom till Sverige är det första heltäckande verk som skrivits om detta ämne. Inledningsvis beskrivs vad som kännetecknar blues, dess ursprung, historia och spridning. De första besöken av afroamerikanska musiker och deras påverkan på inhemska musiker behandlas. Hur bluesen bemöttes hos oss i början redogörs det för. Fokus ligger dock på utvecklingen från 1960-talets bluesboom fram till i dag. Här behandlas utförligt de afroamerikanska bluesbesöken, men också de viktigaste svenska artisterna, bluesföreningarna och andra bluesarrangörer, bluesfestivaler, svenska bluesproducenter samt bl.a. radio- och tv-program om blues. De svenskar som tidigt reste till USA för att uppleva musiken på plats berättar sin historia. Även musikformerna ragtime, boogie-woogie, cajun och zydeco får sin beskärda del. Boken innehåller många unika bilder och en hel del anekdoter från möten med bluesmusiker. Författaren har på olika sätt varit djupt involverad i den svenska bluesscenen sedan slutet av 1970-talet.

<p>Boken ges ut i samband med Riksskogs­taxeringens 100-års jubileum 2023 och behandlar inledningsvis taxeringens förhistoria, tillkomst och utveckling. Utifrån insamlade data beskrivs därefter den svenska skogens tillstånd och förändring under ett sekel samt hur data samlas in, bearbetas och redovisas. Därefter beskriver några forskare hur taxeringens data använts inom olika discipliner. Insamlade data används även av myndigheter, organisationer och näringsliv i sitt interna arbete, vilket beskrivs av företrädare i några kapitel. Att sia om skogen och dess användning i framtiden är svårt, men i ett avslutande kapitel beskrivs vilken trolig framtid taxeringen står inför och hur den kan mötas för att även i fortsättningen bistå med svar till stöd för samhällets ambitioner att bedriva ett hållbart skogsbruk.</p><p></p><p>Medverkar gör Jon Andersson, Svante Claesson, Jonas Dahlgren, Björn Elfving, Andreas Eriksson, Lena Gustafsson, Peter Holmgren, Björn Hägglund, Ola Inghe, Jonas Jacobsson, Jimmy Jönsson, Malin Kanth, Lars Kardell, Göran Kempe, Emma Kritzberg, Mattias Lundblad, Anders Lundström, Johanna Lundström, Annika Moss­ing, Mona Naeslund, Pekka Niemelä, Mats Nilsson, Håkan Olsson, Hans Petersson, Malin Sahlin, Mats Sandewall, Erik Sollander, Göran Ståhl, Tomas Thuresson, Erik Valinger, Mats Walheim, Sören Wulff, Hans Åkesson, Karin Öhman, Lars Östlund samt Jonas Fridman och Kjell Danell som är bokens huvudredaktörer. </p>

<p><i>Filosofi i den hellenistiska och romerska världen</i> är andra delen i Peter Adamsons bokserie En filosofihistoria utan luckor . I denna volym följer vi filosofins utveckling i Medelhavsområdet under närmare tusen år, från 300-talet f.Kr. fram till 500-talet e.Kr., från de grekisktalande områdena i öst till det romerska riket under kejsartid. </p><p>Den hellenistiska och romerska filosofin präglas av en ökad inriktning på etik med fokus på frågan om människans möjligheter att uppnå ett lyckligt och bekymmersfritt liv. Den frågan besvaras på olika sätt av kyniker, epikuréer och stoiker, som alla gör anspråk på att förvalta arvet efter Sokrates. De utmanas av den pyrrhonska skepticismen, som försöker uppnå samma mål sinnesfrid genom att ifrågasätta möjligheten att veta någonting alls. Mot denna bakgrund växer nyplatonismen fram med Plotinos som främste representant, vars religiöst färgade platonska metafysik kommer att påverka filosofin under mer än tusen år. Efterhand som kristendomen vinner fotfäste i romarriket går även den i dialog med antikens filosofiska tradition, från de tidiga grekiska och romerska kyrkofäderna till Augustinus och Boethius under senantiken. </p><p>Peter Adamson är professor i senantik och arabisk filosofi vid Ludwig-Maximilians universitet i München, och en av vår tids främsta filosofihistoriker. </p>

<p><i>I stålstormen</i>, utgiven i Tyskland första gången 1920, är ett av de främsta litterära monumenten från första världskrigets malströmmar. När frontofficeren Ernst Jünger (1895 1998) sammanställde sina dagboksanteckningar från skyttegravsstriderna på västfronten i Frankrike och Belgien från januari 1915 till augusti 1918 var syftet att ge massakern en ärlig gestaltning och en djupare mening. Med kylig närvaro och detaljrikedom registreras ­krigets förluster och ohyggliga dimensioner parallellt med ­äventyrslystnaden, den preussiska disciplinen och det kamratskap som var dess underliggande drivkrafter. </p><p>Denna nya utgåva, har ny omslagsillustration och görs i vackert halvklotband i linje med förlagets övriga titlar av Ernst Jünger.</p>

<p>I 100 år har Elsa Beskows första berättelse om de tre tanterna Grön, Brun och Gredelin bjudit barn på mysiga sagostunder. Här presenteras en jubileumsbok som innehåller tre av sagorna.</p><p>I över ett århundrade har Elsa Beskows bilder och berättelser förtrollat barn och vuxna. Bilderna kan räknas till den svenska kulturskatten. De berättar inte bara magiska sagor utan är också tidsdokument från ett Sverige i början av nittonhundratalet. De fem berättelserna om Petter och Lotta som flyttar in hos Tant Grön, Tant Brun och Tant Gredelin fick Elsa Beskow inspiration till ifrån sina egna släktingar.</p><p>I denna lyxiga jubileumsvolym finns tre av de fem bilderböckerna om tanterna, farbror Blå, Petter och Lotta samlade. I Tant Grön, Tant Brun och Tant Gredelin får vi veta hur det kom sig att Petter och Lotta flyttade in hos tanterna, i Petter och Lotta på äventyr hamnar barnen alldeles vilse och i Tant Bruns födelsedag vankas det kalas med förhinder.</p>

<p><b></b>De nio första Tintinäventyren tecknade Hergé i svartvitt, med start 1929. De publicerades först som följetong i olika tidningar innan de gavs ut i bokform. Samtliga nio album kommer nu för första gången att ges ut på svenska i ett utförande snarlikt det ursprungliga. Det blir alltså många nya läsupplevelser att se fram emot för svenska Tintinfans. </p><p>I originalversionen av <i>Faraos cigarrer</i> från 1934 finns mycket som känns igen från senare album beträffande figurer, miljöer och spänning. Samtidigt är genomförandet inte alls lika fulländat som i färgversionen av samma äventyr som gavs ut långt senare. Båda berättandet och teckningarna är betydligt mera opolerat här. </p><p>Gemensamt för de nio originalversionerna av Tintins äventyr är att de har betydligt fler sidor än de senare färgutgåvorna av samma äventyr, och att serierutorna är större. Varje album innehåller också ett mindre antal helsidesplanscher i färg. </p>

<p>Tintin kommer en kallhamrad falskmyntarliga på spåren, vilket efter en vild jakt för Tintin och Milou till Skottland och den mytomspunna svarta ön utanför Kiltoch, där det går rykten om ett ohyggligt odjur i slottsruinen. </p><p><i>Den svarta ön</i> är det enda Tintinäventyr som Hergé tecknade om helt två gånger; först från svartvitt till färg, och nästa gång för att färgversionen från 1943 kändes omodern då ett engelskt förlag skulle ge ut boken på 1960-talet. Det är denna senare färgversion som svenska läsare är mest bekanta med, vilket gör denna retroutgåva extra intressant för fansen. </p><p>De nio första Tintinäventyren tecknade Hergé i svartvitt, med start 1929. De publicerades först som följetong i olika tidningar innan de gavs ut i bokform. Samtliga kommer nu att ges ut i svensk översättning i ett utförande snarlikt det ursprungliga.</p>